Personlig trygghet för hela familjen

Trygghet ser olika ut beroende på vem du är och hur du lever. En småbarnsfamilj har andra risker än en pensionär som bor ensam, och en tonåring har andra behov än en förälder som reser i jobbet. Den här sidan samlar råd för olika skeden i livet. Den ersätter inte råd från vården – vid frågor om hälsa, kontakta 1177 eller din vårdcentral.

Barnsäkerhet

Barn utvecklas snabbt, och det som var säkert förra månaden kanske inte är det i dag. Gå gärna igenom hemmet på knä, i barnets höjd.

  • Fall. Använd grindar vid trappor för små barn, och ställ inte möbler under fönster så att barnet kan klättra upp. Skötbord och höga sängar kräver att en vuxen alltid har handen på barnet.
  • Fönster och balkong. Montera fönsterspärrar som gör att fönstret bara kan öppnas en bit. Lämna aldrig små barn ensamma på balkongen.
  • Förgiftning. Läkemedel, rengöringsmedel, tvättkapslar, e-cigaretter och vissa växter ska förvaras högt eller inlåst. Vid misstänkt förgiftning: ring 112 om det är akut, annars Giftinformationscentralen.
  • Förvaring. Knivar, plastpåsar, små föremål och knappcellsbatterier ska hållas utom räckhåll. Knappcellsbatterier kan orsaka allvarliga skador om de sväljs.
  • El. Använd petskydd i uttag som barnet når, och låt inte sladdar hänga ner där barnet kan dra i dem.
  • Brand och värme. Spisskydd och att vrida kastrullhandtag inåt minskar risken för brännskador. Förvara tändstickor och tändare oåtkomligt. Mer om brandsäkerhet.

Barnsäkerhet behöver anpassas efter ålder. För äldre barn handlar det mer om att lära sig regler – till exempel vad man gör om brandvarnaren tjuter, vem man kan ringa och hur man är säker på nätet. Mer om digital säkerhet.

Äldre i hemmet

Många äldre vill bo kvar hemma så länge som möjligt, och det går ofta bra med några anpassningar.

  • Fallrisk. Ta bort lösa mattor och sladdar på golvet, sätt upp ledstänger i trappor och handtag i badrummet, och använd halkskydd i duschen.
  • Belysning. God belysning, särskilt nattetid mellan sovrum och toalett, minskar risken att snubbla. Lampor med rörelsesensor är ett enkelt sätt.
  • Tillgänglighet. Ställ saker som används ofta i bekväm höjd så att man slipper stegar och pallar.
  • Trygghetslarm. Ett trygghetslarm gör att man kan larma om man ramlar eller blir sjuk. Kommunen erbjuder ofta trygghetslarm efter en biståndsbedömning – kontakta din kommun för att få veta vad som gäller där du bor. Det finns också privata alternativ.
  • Kontaktvägar. Se till att viktiga telefonnummer finns lätt tillgängliga, och att någon i närheten har en reservnyckel.

Äldre är också en vanlig måltavla för bedragare. Läs råden om bedrägerier, särskilt avsnittet om hur man pratar om det utan att skuldbelägga.

Ensamboende och resor

Att bo ensam innebär frihet, men också att ingen märker om något händer. Några enkla rutiner gör stor skillnad:

  • Kom överens med en vän, granne eller släkting om att höras regelbundet.
  • Ha en lista med viktiga kontaktuppgifter – anhöriga, vårdcentral, försäkringsbolag, hyresvärd – på ett ställe du och andra hittar.
  • Berätta för någon du litar på när du reser bort, och när du väntas hem.
  • Dela platsinformation bara med personer du litar på, och bara så länge det behövs. Respektera också andras rätt att välja vad de vill dela.

Checklista för anhöriga

Om du vill hjälpa en förälder, äldre släkting eller någon med särskilda behov kan du utgå från de här frågorna. Gör det tillsammans med personen – målet är trygghet, inte kontroll.

  • Fungerar brandvarnarna, och hörs de i sovrummet?
  • Finns det lösa mattor, sladdar eller trösklar som är lätta att snubbla på?
  • Är belysningen tillräcklig, särskilt på natten?
  • Finns det ett sätt att larma om något händer?
  • Vet personen hur man känner igen ett bedrägeriförsök – och vem man kan ringa för att dubbelkolla?
  • Har någon i närheten en reservnyckel?
  • Finns viktiga telefonnummer uppskrivna?

Källor och fördjupning

  • 1177 (1177.se) – råd om hälsa, barnsäkerhet och att förebygga fall.
  • Giftinformationscentralen (giftinformation.se) – information om förgiftningar och vad du gör.
  • Din kommun – trygghetslarm, hemtjänst och bostadsanpassning.
  • Myndigheten för civilt försvar (mcf.se) – säkerhet och beredskap i hemmet.

Se även säkerhet i hemmet och skydd mot bedrägerier.