Så skyddar du dig mot bedrägerier

Bedragare är skickliga på att skapa stress, förtroende och en känsla av att något måste göras nu. Vem som helst kan bli lurad – det handlar inte om att vara naiv, utan om att bedragarna är proffs på att utnyttja hur människor reagerar under press. Att känna igen upplägget i förväg är det bästa skyddet.

Vanliga typer av bedrägerier

  • Telefonbedrägerier. Någon ringer och utger sig för att vara från banken, polisen, en myndighet eller ett säkerhetsföretag och säger att ditt konto är i fara. Målet är att få dig att legitimera dig med BankID, lämna ut koder eller flytta pengar.
  • Sms och e-post (nätfiske). Meddelanden som ser ut att komma från leveransföretag, myndigheter eller banker med en länk till en falsk webbplats där du ombeds logga in eller betala.
  • Falska webbutiker. Butiker med mycket låga priser, som tar betalt men aldrig levererar – eller levererar förfalskningar.
  • Fakturabedrägerier. Fakturor för tjänster du inte beställt, ofta med en utformning som liknar en riktig faktura.
  • Swish-bedrägerier. Någon ber dig swisha för en vara på en köp- och säljsida, eller lurar dig att godkänna en betalning när du tror att du ska ta emot pengar. Du behöver aldrig använda BankID för att ta emot en Swish.
  • Hembesök. Personer som ringer på och utger sig för att vara från elbolaget, hemtjänsten eller ett hantverksföretag för att ta sig in eller få dig att betala.
  • Kärleksbedrägerier och investeringsbedrägerier. Kontakter som byggs upp under lång tid på nätet och slutar med att du ombeds skicka pengar eller investera i något som låter för bra för att vara sant.
  • ID-kapning. Dina personuppgifter används för att ta lån eller handla i ditt namn. Mer om ID-kapning.

Varningssignaler

  • Brådska. Du får inte tid att tänka efter eller prata med någon annan.
  • Krav på BankID eller koder. Du ombeds legitimera dig, skriva under eller lämna ut koder åt någon annan.
  • Hemlighållande. Du uppmanas att inte berätta för banken, familjen eller någon annan.
  • Falsk avsändare. Telefonnummer, avsändarnamn och e-postadresser kan förfalskas. Att det ser ut att vara banken betyder inte att det är banken.
  • Ovanliga betalsätt. Krav på att betala med presentkort, kryptovaluta eller till ett privatkonto.
  • För bra för att vara sant. Mycket låga priser, garanterad avkastning eller oväntade vinster.

Grundregler som skyddar

  1. Avsluta samtalet om någon ringer och pratar om ditt konto, din säkerhet eller dina pengar. Du kan alltid lägga på.
  2. Ring själv upp via ett nummer du har letat upp själv – på bankens webbplats, kortet eller ett brev – inte numret som personen gav dig.
  3. Lämna aldrig ut koder och legitimera dig aldrig med BankID åt någon som har kontaktat dig.
  4. Klicka inte på länkar i oväntade sms och e-post. Gå i stället direkt till tjänstens webbplats eller app.
  5. Kontrollera webbutiker innan du handlar: sök efter omdömen, kolla kontaktuppgifter och organisationsnummer, och betala med kort hellre än direktöverföring.
  6. Släpp inte in okända som du inte har bokat. Seriösa företag och kommunen har legitimation och accepterar att du ringer och kontrollerar.

Om du drabbas

  1. Kontakta din bank omedelbart. Ju snabbare, desto större chans att stoppa överföringar och spärra kort och BankID. Bankernas spärrtjänster har öppet dygnet runt.
  2. Säkra dina konton. Byt lösenord, börja med e-posten, och slå på tvåstegsverifiering. Så gör du.
  3. Dokumentera. Spara sms, e-post, skärmdumpar, telefonnummer och kontonummer.
  4. Polisanmäl. Anmäl på polisen.se eller ring 114 14. Vid pågående brott, ring 112.
  5. Kontakta försäkringsbolaget om du har ID-skydd eller annat skydd som kan gälla. Mer om försäkringar.

Skäms inte. Att berätta hjälper både dig och andra, och bankerna och polisen är vana vid att hantera bedrägerier.

Prata med äldre anhöriga – utan att skuldbelägga

Många äldre drabbas av bedrägerier, och många skäms efteråt. Ett samtal i förväg kan göra stor skillnad.

  • Prata om upplägget, inte om personen. Berätta om vanliga bedrägerier du själv har hört om, i stället för att antyda att den andra är lättlurad.
  • Kom överens om en enkel regel, till exempel: ”Jag lämnar aldrig ut koder eller använder BankID om någon ringer mig.”
  • Erbjud dig att vara den man ringer för att dubbelkolla om något känns konstigt – utan att det blir en börda att fråga.
  • Om något har hänt: fokusera på vad som behöver göras nu, inte på vems fel det är.

Källor och fördjupning

  • Polisen (polisen.se) – aktuella bedrägerier, råd och anmälan.
  • Konsumentverket (konsumentverket.se) och Hallå konsument – webbhandel, oönskade fakturor och dina rättigheter.
  • Din bank – information om säkerhet och spärrtjänst.

Se även digital säkerhet och personlig trygghet.